Demokrati, ideologier och det svenska statsskicket.

1. Demokrati

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. Det finns många olika sorters demokrati, och skilda grupper som tycker att ordet står för olika saker. Ett demokratiskt beslutsfattande är att alla människor får vara med och bestämma hur samhället ska fungera. I Sverige har vi val där alla som är myndiga och är svenska medborgare får vara med och rösta på ett politiskt parti.


2. Direkt Demokrati

Direkt Demokrati, beslutsform där de röstberättigade i demokratisk ordning själva fattar beslut i enskilda sakfrågor. När folket beslutar genom att diskutera saker och ting, kommer fram till ett beslut. I Aten hade man direkt demokrati.



3. Representativ Demokrati

Då väljer medborgarna representanter som sedan i sin tur fattar beslut. Den representativa demokratin förutsätter att alla medborgare kan delta i en fri och öppen diskussion och rösta i fria, allmänna val.



4. Diktatur

Diktatur är ett styrelserätt som innebär att en person eller en liten grupp människor har all makt. Om en person är emot den/de som har makten kan han/hon hamna i fängelset eller bli dödad. Den som har makten i en diktatur visar ingen hänsyn till vad medborgarna tycker. En diktatorisk stat syftar till att bara tjäna pengar till sig själv och sin familj.



5. Ideologi

Ideologi kallas en uppsättning tankar, idéer och föreställningar om vad som är viktigt i världen och i livet. En samhällsteori för att beskriva en speciell syn på världen till exempel inom sjukvorden talar man om vårdideologier. Ideologin har 2 funktioner: Tankebild och Påverkan. Dom 3 vanligaste ideologierna är: Liberalism, Socialism, Konservatism.



6. Liberalism

Liberalism är en politisk lära med olika inriktningar som betonar att den enskilda människan ska vara helt fri. Den ideologi som brukar kallas liberalism är egentligen en sammanfattning av flera olika idéer. Alla har de ett gemensamt drag: misstänksamheten mot en stark statlig makt. En sådan hotar alltid, menar liberalerna, den enskilda människans frihet. Därför är det passande att det latinska ordet ''Liber'' som betyder fri har gett namn åt denna ''ism''. Liberalismen grundade sig på idéer från 1700-talet. Frihet är liberalismens främsta honnörs ord. I Sverige idag är det första hand Folkpartiet som förvaltar det liberala arvet. Även Moderata samlingspartiet anser sig vara ett liberalt parti.



7. Konservatism

Politisk lära som har respekt för traditioner och gamla samhället. Ordet konservatism betyder bevara, vidmakthålla. Det som är bra med samhället ska bevaras och vidareutvecklas. Dom konservativas uppfattning om att människor är olika, dock med lika människovärde tar sig idag uttryck på olika sätt. Samhället ska inte med konstlade medel försöka få människor mer lika än dom är i verkligheten. Det är naturligt med skillnader i inkomst, förmögenhet och begåvning och man ska inte försöka göra alla lika. Skolan ska till exempel satsa på alla elever.



8. Socialism

En politisk lära som till stor del bygger på marxismen. Ordet socialism kommer från latin och betyder kamrat. Socialismerna ville avskaffa den privata äganderätten. I dagens svenska politik finns det 2 partier med rötterna i den socialistiska ideologin, det är det Socialdemokratiska arbetar partiet och Vänsterpartiet.



9. Personval

Den som har fyllt 18år och är svensk medborgare har rätt att rösta. Person val är när man kryssar för en enskild person på partiets valsedel.


10. Valfläsk

När det närmar sig valet och valrörelsen inleds så vill dom olika partierna att folket ska välja just dom. De lovar mer en de sedan kan hålla bara för att locka röster, sådana löften kallas för valfläsk.


11. 3 av Riksdagens uppgifter

I Riksdags huset arbetar riksdagens 349 ledamöter. Regeringen och riksdagen delar på ansvaret på att styra och besluta i Sverige.I Rosenbad sitter regeringen och i en byggnad mittemot sitter riksdagens 349 ledamöter. Riksdagen har varierande uppgifter. Riksdagen beslutar om nya lagar, lagarna finns till för att bestämma vad som är tillåtet att göra och för att förändra samhället. Sveriges lagar finns samlade i Sveriges Rikes Lag, detta är en tjock lagbok.
Statens inkomster och utgifter kallas för stadsbudget. Regeringen föreslår hur dessa pengar ska användas men det är riksdagen som bestämmer hur mycket pengar som ska gå till vad,
till exempel: hur mycket pengar som ska gå till utbildning, polisen, kultur, skog.
Riksdagen beslutar också om olika skatter. Riksdagen har kontrollmakt vilket innebär att om riksdagen är missnöjd med regeringens arbete kan de tvinga regeringen att avgå. Riksdagen granskar både regeringen och myndigheter.



12. Samlingsregering

När en regering består av samtliga partier så kallas den för samlingsregering. En sådan regering förekommer nästan bara i kris- eller krigssituationer. I Sverige hade vi under 2-världskriget en samlingsregering där kommunist partiet stod utanför ledd av den socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson.



13. Uppdragsverksamhet

Ibland så kan kommunen låta ett företag eller en organisation ta hand om olika delar inom den kommunala verksamheten. Kommunen kan ge tillstånd åt företag och organisationer att öppna en friskola, att någon annan än kommunen ska ta han om soporna eller driva ett ålderdomshem.
För att få bedriva denna uppdrags verksamhet så ställs det krav på den som ska vara ansvarig.
Friskolor som finansierar sin verksamhet med hjälp av skattepengar får inte ta ut avgifter för skolmåltider, undervisningen som bedrivs i friskolan måste vara i enlighet med skollagen. Sjukhus som drivs i privat ägande får inte ta ut extra avgifter och man måste följa lagen som finns i Hälso och sjukvårdslagen.